Jag hatar dig.

Jag hatar dig så mycket att jag vill spy på dig ditt jävla äckel. Jag var för fan bara 15 år. Och jag sa klart och tydligt nej ett antal gånger. Du tog på mig om och om igen fast jag sa nej, fast jag började gråta, så fortsatte du ditt svin. Jag vill spy på minnena. Jag har inte tänkt på det på länge, men nu när jag vaknade var dom bara i mitt huvud. Tydligare är tidigare. Du tog av mina troser hela tiden, du bad om sex hela tiden. Men jag ville ju inte. Jag till och med grät av ångest men du fattade inte. Jag ville ju för fan inte. Till slut gick jag med på det bara för att du tjatade. Och det gjorde så ont. Det gjorde så ont i hela mig. Och jag vill bara spy på dig. Efteråt, låg jag ihopkurad av ångest. Jag låg i fosterställning. Ville baara att du skulle gå. Det värsta var när du tryckte ner mitt huvud. Jag sa nej hela jävla tiden och du lyssnade fan inte. Jag började gråta. Och du håll fast mitt huvud. Fan vad jag hatar dig! Du släppte mig och så förlåt, sen började du ta på mig som vanligt. Att du aldrig fattade. Jag hatar dig så mycket! För det är först nu som jag har insett att det var faktiskt inte mitt fel. Det är helt och hållet ditt!